Men förslaget gick inte igenom. Det pratades om att staten inte hade råd med fler utgifter. De var oroliga att administrationen av avgiften skulle bli för dyr och att det skulle bli svårt att kontrollera att sportfiskarna betalat. Men döh!? Enligt Statistiska Centralbyrån är det runt 3 miljoner svenskar som fiskar en eller flera gånger under ett år. Beräkningarna som kommit fram till 80 miljoner har grundat sig på att det är 400 000 som löser avgiften. På skånska sydkusten står det 400 000 danskar och tyskar utvadade och fiskar havsöring, bara under påskveckan. Så nog finns det lite marginal att hantera en ökad administration.
Visst tillsynen kanske blir svår. Men jag tror på att man ska göra det så lätt som möjligt att lösa avgiften. Varför inte göra så att man löser avgiften på nätet, med ett mobilsamtal eller ett SMS. Vill man ha det på pränt så väljer man det alternativet. Tekniken finns och skräcken för ökade administrationskostnader är klart överdrivna. Man kan ju redan idag köpa fiskekort online.
Och jag tror att det finns en hel del som skulle betala en femtilapp extra för att dessutom få "årets fiskevårdsavgiftsmärke" att sätta i jackslaget eller fiskekepsen.
Det känns som det är öppet mål på alla plan. Varför kan inte regering och riksdag komma till skott?
Själv klart så håller jag med helt. Ett av förslagen om administrationen var att pengarna gick till en fond som bla Sportfiskarna och WWF administrerade vilket skulle innebära att kostnaderna (i tid och pengar) för regeringen skulle bli 0 SEK. Pengarna skulle då gå oavkortat till svensk fiskevård.
SvaraRaderaVid en sådan lösning så förstår jag inte argumentet om ökade kostnader för regeringen. Vi kan också fundera på vad det kostar idag på att INTE göra detta?!
Men bollen är i rullning fortfarande. :-)
MVH Robert Westin
Det är mycket i den här frågan som är märkligt. Ja vi får hålla grytan kokande och bollen i rullning.
SvaraRadera