Bakom lucka sex döljer sig en lite längre Itzak-krönika som kanske kan passa en andra advent som förhoppningsvis rymmer lite tid för att läsa ett lite längre blogginlägg.
Alla års "årets julklapp"
En åtanke signerad Itzak, från Fiske för allas julnummer, 1999
Det är juletid och granriset och de kulörta lyktorna har hittat sin väg in i våra varuhus. Och det är svårt att undgå att denna vår mest traditionsstyrda helg är i antågande. Påminnelserna börjar redan i november, med tidningsreportage om “Årets julklapp” flankerade av bjällerklangsannonser för dessa produkter. Sedan fortsätter det i ett stegrande tempo med halvkändisar som kröner lucior i varuhusen runt om i landet, artärförtjockande julbord och dessa eviga glöggfester. Men det som för en del ses som god framförhållning, blir för mig bara en förlängd stressperiod. Jag blir påmind i god tid, visst, men det hjälper inte. Intentionen att börja finns där, men julförberedelserna förhalas, övervakade av ett stressframkallande dåligt samvete.
Ursäkta, men vi stänger nu...
Det här året får julfirandets basuner rejäl konkurrens av millenniumskiftets. Ett skifte som förmodligen kommer vara förvillande likt ett vanligt årsskifte. Har ni förresten hört att det är i stort sett omöjligt för spötillverkarna att få tag på kvalitetskork på grund av den extra stora produktionen av champagnekorkar. Men trots basuner och påminnelser om julens ankomst, veckotidningarnas kanonader av tips om vad man skall köpa till sina nära och kära, står jag ändå på någon stormarknad – tio i stängningsdags – dagen innan julafton. Jag känner paniken bubbla upp och paralyserat stirrar jag ner på listan som jag gjorde i november, med kolumner, förtryckta namn och rutor att kryssa i, för varje avverkat julklappsinköp. Rutor som nu gapar tomma. Trots goda intentioner har jag återigen svikit löftet som jag heligt gav mig själv dan före dopparedan förra året — löftet om att aldrig mera vara ute i sista minuten. Men ”sista-minuten-shopping” är kanske en jultradition så god som någon? I alla fall inte mindre stressig.
Jamen inte ska väl jag ...
Det kan också vara en svår och pressande uppgift att i all ödmjukhet försöka att komma på vad man själv önskar sig i julklapp när de närmaste frågar. Min kära mor börjar redan i oktober att kräva in önskelistor, med ett bifogat hot om att det inte blir några klappar om listan inte är ifylld och inlämnad innan ”deadline” på allhelgonadagen. Men vid det laget har hon redan köpt en ansenlig mängd gåvor till hela familjen. Julklappsinköp är nämligen en helårsaktivitet för min mor, vilket har sina risker. Det har nämligen hänt mer än en gång att hon köpt “klappar” i augusti, gömt undan dem och sen glömt bort dem lagom till julafton. En trettondagsafton fick jag en fiskekniv och ett par torgvantar. Undangömda julklappar som modern hittade när hon letade efter en duk i linneskåpet. Och när jag på min födelsedag i mars, för några år sen, frågade henne varför ett av paketens papper hade motiv med tomtar och julbockar, påstod hon att det var det enda omslagspappret hon kunde hitta. Eftersom det är min mor godtog jag artigt hennes förklaring. För egen del löste sig önskelist-problemen den dag jag började fiska på allvar. Fiske är som du vet en sysselsättning med ett aldrig sinande behov av tillbehör och nuförtiden kan man hitta nästan alla mina önskningar i en och samma fiskebutik.
Alla gör det — nästan
Statistiska Centralbyrån redovisade för några år sedan en undersökning som visade att 4,5 miljoner svenskar fiskar någon gång under året. Detta borde innebära, att om man köper julklappar i form av fiskeprylar så har man 50 % chans att ge bort något som någon verkligen vill ha och behöver. Men nu råder jag ingen att köpa julklappar enbart baserade på statistik, det krävs också lite sund uteslutningsteknik. Gamla faster Agda som är 89 år känner nog inte ens 50 % glädje när hon får ett fiskespö, även om hon artigt deklarerar, att detta var precis vad hon hade önskat sig. Att köpa ett fiskespö till sin fru eller flickvän är inte heller tillrådligt då det lätt kan uppfattas som en komplettering av ens egen utrustning. Och presenter som kan anses vara något som man själv vill ha skall man akta sig noga för. Vilken av det här årets utnämnda ”Årets julklapp” kan skryta med att den passar hälften av Sveriges befolkning? Och vilken av dessa har hälften av Sveriges befolkning råd att köpa? Bakmaskinen som var ”Årets julklapp” för några år sedan var inte speciellt billig och har väl sedan dess inte heller vunnit någon större framgång. För priset av ett TV-spel kan man utrusta sina barn med en komplett fiskeutrustning och även om man kanske får stå ut med ilskna blickar resten av julhelgen så kommer de tacka en i slutändan, förhoppningsvis. Ett fiskespö kan man väl också tröttna på men är då inte lika skrymmande som en wok, fonduegryta eller ett raclettjärn. Så med risk för att tala i egen sak utnämner jag härmed fiskeprylar till ”Årets julklapp” för all tid och evighet.
Klassikern vanlig
Finns det några speciella fiskeprylar som går extra bra inför jul, några mönster som upprepar sig varje år? Efter en rundringning till några fiskebutiker visade det sig att julklappsinköparna inte kommer in och improviserar. De har en lista med exakta uppgifter om vad som önskas. Vilket får tolkas som att vi fiskare är duktiga på att skriva detaljerade och välformulerade önskelistor. Den vanligast förekommande önskningen på dessa listor är bl.a. Ambassadeur-rullar, stora wobblers och exklusiva flugaskar.
Manipulativ = kreativ
Det finns oändliga möjligheter att hitta julklappar i fiskebutiker. Gör en liten undersökning bland de som du skall köpa julklappar till – var inte rädd för att ställa ledande frågor – och vid minsta indikation av fiskeintresse, tveka inte, utan gör dig själv en tjänst och köp fiskeprylar. En lyckad lobbyverksamhet för fiske som hobby, bland familj och vänner resulterar i att alla framtida julklapps- och presentinköp kommer att förenklas väsentligt. Allt du behöver då är en välsorterad fiskebutik och du kan hinna med dina julklappsinköp tio i stängningsdags dagen innan julafton.
God Jul, Eder Itzak.
