torsdag 26 november 2009

Hur ser en klumpfiskfluga ut?

Fiskekompisen och fotografen Johan Persson var ute och strosade längs stranden i Barsebäck för några dagar sedan och fick syn på detta märkliga kadaver. En klumpfisk! I Barsebäck! Inte varje dag en dylik fisk dyker upp i sundet. Om en sån hade tagit en torskpilk under någon av sundets alla turbåtar så lär fiskaren ha sett sin lina lämna rullen för att aldrig mer komma tillbaka. Förmodligen hade väl både rulle och spö sagt adjö och farväl. 
    Men det sätter ju faktiskt igång fantasin och man kan ju inte annat än undra hur den optimala klumpfiskflugan skulle se ut. Eftersom de, trots sin storlek, mestadels äter små bytesfiskar, larver och plankton, borde det inte vara omöjligt att binda en fluga som en klumpfisk kan tänkas ta på. 
      Fantasin skenar lätt när havsöringsabstinensen är som störst, jag vet.

tisdag 17 november 2009

Att fiska ska vara behagligt.

En lång "slips" på Sydkusten, tidigt på säsongen. Fångad med fluga och inte med snaps.
Min gode vän filmfotografen brukar kalla mig för snobb och flugnörd för att jag inte fiskar havsöring med spinnspö, eller ens har med haspelutrustningen till kusten, fast det blåser som attan. Han tycker det är helt uppåt väggarna att flugfiska när det blåser 10 m/s. Och det har han alldeles rätt i. Det är helt galet. Han har också den sunda inställningen, att det ska vara behagligt att fiska annars är det inte kul. Och han tycker det är behagligare att spinnfiska när vädret och vindet inte är på ens sida.
Jag håller helt med honom. Men... det finns alltid ett men. Jag har aldrig fångat en havsöring med spinnspö. Jag har ofta haft spinnutrustningen med mig men den har alltid blivit kvar i bilen. Så i ärlighetens namn har jag inte gett det en ordentlig chans. Men de få gångerna jag provat så har jag i alla fall aldrig fått ett endaste litet hugg. Så nu vågar jag jag inte prova. Det är inte så att jag inte tycker det är fint nog. Jag tror inte på mig själv, jag tror inte att jag vet hur man gör. Väck mig mitt i natten, ge mig mitt flugspö och jag vet precis hur jag ska göra för att fånga en kustöring. Utom då fisken vakar 50 meter ut och filmfotografen når ut till fisken med sina silvriga "snaps-dag". (Tror att han bara har en sorts drag. ) Men jag har gett mig den på att kunna bemästra alla sorters väder och i den strävan finner jag det ganska behagligt att flugfiska med stormen rytande och hånskrattande i mitt vindpinade ansikte.

tisdag 10 november 2009

Laxblunder

Har ni sett Polarbröds senaste reklamfilm? Den är väl fin. Eller? Den är gjord av Saatchi & Saatchi i Stockholm. Filmen börjar i vackert norrländskt landskap och snart får vi se en ståtlig havsörn svepa ner och plocka en fisk ur vattnet. Klipp till en ekorre som hittar en kotte. Sen är vi vid en fors där vi ser en lax hoppa i sin strävan för att nå lekbottnarna längre upp i älven. Eller? Men vänta lite nu! Vad är det där som flyger i bilden. Är det en slända? Ja, det är en slända och nu fångar laxen sländan! WTF.
Jag gillar Polarbröd skarpt och vi har alltid deras bröd hemma. Dottern har ännu inte lärt sig uppskatta mitt surdegsbröd. Men om Polarbröd nu vill vara det naturliga brödet, varför animerar man då in en slända som fångas av en lax. Mer onaturligt kan det ju knappast bli.
Jag frågade mina söner om de visste varför laxen hoppar i forsarna. Båda sa direkt "för att kunna simma upp och para sig". Och då är de inte världens mest naturintresserade. Men ändå har de tydligen bättre koll än Saatchi i Stockholm.
Nu tror ju inte jag att gemene man kommer att reagera på sländan. Den syns ju knappt och folk ser nog bara en lax som hoppar. Men som copywriter blir jag störd när en idé är slarvigt och hafsigt genomförd. Och som flugfiskare och naturälskare stör jag mig på när man inte tar naturen på mer allvar än att man kan fixa och trixa med den för att det ska passa ens ändamål. Och om man vill profilera sig som den naturliga brödproducenten och ta den positionen, så är det ju bra om man gör det utan att konstla till det.
Naturen är full av fantastiska, helt naturliga fenomen som det är.

En salig röra bland krok & fjäder.

Då var det dags att ta ett rejält tag i flugbindningslådan. En inventering för att sålla ut det som inte behövs och sortera det jag vill ha kvar. Det blir ju så mycket roligare att sätta sig ner bakom bindstädet om man vet att det inte väntar kaos när man öppnar lådan.
Sen är det ju bra att inventera lite då och då. Annars är det lätt hänt, att som jag köpa dubbelt av en massa. "Jag har nog inte rosa marabou" så köper man det fast det ligger driver av rosa marabou längst ner i lådan.
Men nu blir det ordning och reda. Ja lite bättre i alla fall. Om det är någon som har ett smart sätt att förvara sitt flugbindningsmaterial så dela gärna med er.

söndag 8 november 2009

Fars dag – inte bara slipsar och "soap-on-a-roap"

Lyhörda och kreativa barn vill väl alla ha. För då kan man som jag bli
väckt av dottern på Fars dag med ett paket och en teckning.
Teckningen av hela familjen är jättefin. Ingen högoddsare då vi
får ett par teckningar per dag, minst. Däremot var innehållet i
paketet något mer oväntat. En ny sax till flugbindningen. Men är det
dottern som har koll eller är det hennes ömma moder som hört mig
svära över min slöa gamla sax?
Oavsett så var det den perfekta Fars dag-presenten.

lördag 7 november 2009

Första, andra tredje! Paketet går till den långe mannen i rutig keps.

Tradera är faktiskt inte så dumt. Igår kom två paket. Ett med 40 speyhackel i fyra olika färger och ett med 20 plasttuber, 10 brass bottle-tuber, 20 coneheads och en instruktions-DVD. Allt till det facila priset av 338:- inkl. frakt. På väg är också 30 heavy coneheads och tolv bitar rävpäls i olika färger för 50:-. Så nu ska det bindas tubflugor!

fredag 6 november 2009

Binda eller knyta!

Jag kan inte riktigt bestämma mig om det heter binda flugor eller knyta flugor. Hela min skribenthjärna säger "binda". Det är lite mjukare och något mer passionerat än "knyta" som är ganska kantigt. Pedro Almodòvars film heter ju "Bind mig älska mig" av en anledning. Hade Fassbinder gjort den hade den kanske hetat "Knyt mig älska mig".
Säger man "binda" skiljer man ju på, att knyta på en fluga på tafsen och binda en egen fluga vid bindstädet. För det heter väl inte knytstäd. Men vad hjälper det jag vet ju att det heter binda en fluga men jag säger lika ofta att jag "knutit" en ny fluga. Spelar det någon roll? Förmodligen inte. Bara man kan göra sig förstådd!

tisdag 3 november 2009

Tubes in the pipe

Efter några lyckade turer till Tradera, så har jag lite material på väg hit. Tuber och coneheads typ Frödins FITS-system, Speyhackel-fjädrar och lite brass bottles-tuber. Så nu blir det snart dags att binda lite tubflugor. Om någon har förslag på vassa mönster så tar jag tacksamt emot dem.

måndag 2 november 2009

Nytt nummer av This is fly

Nya numret av This is Fly är ute. Alltid lika frisk och frejdig i sin layout och alltid lika orädd i sin strävan efter att vara äkta i sina artiklar. Kanske lite väl frejdig ibland när text hamnar över ansikten men det tror jag är något HTML-misstag eller nått.
Jag läste med glädje April Vokey:s artikel om hennes Steelhead-eskapader i Smithers, British Columbia. Ett äventyr som fick henne att färga håret mörkt. April är en av tjejerna bakom Flygal Ventures, ett flugfiskeföretag som specialiserat sig på flugfiskeresor och guidade turer och flugfiskekurser.

Jag länktar till Thailand!

Vad sägs om att stilla den värsta öring- och laxfiskeabstinensen med en tur till Thailand och lite exklusivt och unikt flugfiske. Min gode vän Jonas Nyqvist som arrangerar flugfisketurer, djupt in i Thailands djungel, på jakt efter stor Mahseer, är precis klar med sin nya hemsida, Flyfishing in Thailand. Jonas är en hängiven fiskare som har guidat fiskare i Thailand sen 80-talet. Det var Jonas som arrangerade Abu Garcias och Fiskejournalens fantastiska Drömresa till Andamanska öarna 2001. Nu har han fått exklusiva tillstånd att fiska Mahseer i några av Thailands bästa floder för detta fiske. Chanserna att få en vilt fajtande Mahseer på över 20 kilo är stor i dessa vatten. Och ryktet gör gällande att denna fantastiska fisk är världens hårdast fajtande sötvattensfisk.
Allt fiske är "catch & release" och Jonas ambition är att hans arrangemang inte ska lämna några som helst spår efter sig. Under dagarna i djungeln bor du bokstavligt talat på floden, så vill du ha en äkta exotisk naturupplevelse, med fantastiskt fiske och underbar mat så är det här något för dig. Gå in på Flyfishing in Thailand och läs mer om denna hetaste och senaste flugan. (Jonas låter meddela att fotogalleriet är lite försenat men är snart på väg upp.)